Livet kan te sig så märkligt och många gånger ganska patetiskt!
Allt som samtliga religoner och de flesta filosofier säger, är att ge kärlek, behandla andra som du vill behandlad själv och så vidare.
Det hade varit underbart om det fungerat.
Min erfarenhet så gammal jag blivit är att om du ger ren, ärlig kärlek och omtanke blir man garanterat överkörd och utnyttjad.
Är du snäll får du stryk, älskar du någon blir du sårad och bedragen.
Detta fenomen tycks vara en av mänsklighetens  två stora verkligheter.
En sida är rovdjur och den andra är gräsätare.. V som drar vinning på vems bekostnad har inget med kön, hudfärg eller religion att göra enligt mitt förmenande. Rovdjuren finns i alla läger och dom tenderar att bli fler och fler.
Dessvärre för min egen överlevnad har jag nyligen konstaterat att jag tillhör gräsätarna, självklart till min stora fasa.
Erfarenheter av detta som jag tyvär nyligen införskaffat, har effektivt dödat alla drömmar, visioner och värderingar som jag levt med fram till 25års ålder. Möjligen är den nakna sanningen att jag varit
blåögd och naiv som trott på egenskaper som heder, ärlighet och kärlek.
Frågan jag ställer mig är om det är möjigt för mig att konvertera till rovdjurssidan? Måste ju vara en enkel match eller hur?
Allt jag behöver göra är att stänga av den empatiska förmågan, döda det egna känslolivet och bara kliva på i storstövlarna, över och genom de som behövs för att tillfredställa mina egna behov..
Tror jag på det där?

Skulle inte tro det!

Problematiken ligger för min del mer i hur jag överlever känslomässigt med mitt behov av att ge kärlek, reparerar ett havererat hjärta utan att sluta som en bitter-fitta.

Den som lever får se..//M