Livet ska INTE vara en resa ner mot graven med målsättningen att anlända säkert i en attraktiv och välbevarad kropp, utan snarare en sladdning in från sidan, med chokladkakan i en hand och vinet i den andra, med en kropp som blivit ordentligt använd, för att inte säga fullständigt utsliten, samtidigt som man skriker "WOOHOOO, vilken jävla åktur!"/Mela

Med all sexstress som finns i samhället, med retuscherade bilder och porrfilmer,
är det lätt att omedvetet bli påverkad av hur man ”måste” se ut.
Men det finns inget ”hur man måste se ut”.
Din partner tycker om dig med eller utan celluliter, med eller utan valkar
(och gör hon/han inte det så är personen redo att bli FET-DUMPAD)

Jag vet att de flesta tjejer och killar tänder på ”vanliga kroppar”,
utrustade med såväl bristningar som gropar.
Det är synd att så många tror att man måste se ut precis som en fotomodell för att kunna
njuta av sex.
Våga släpp loss och ge dig Hän !!
Tänd Ljuset Tjejer !!

Osäkerhet är mer osexigt än Valkar....

Men det e bara som jag tycker ;o)
//Mela

Min pappa slog min mamma. Ibland körde han iväg henne från hemmet. Ibland fick hon inte komma in till mig, och trösta mig. Han var så svartsjuk, för han ville inte att jag skulle tycka bättre om henne än om honom. Han har alltid satt sig själv i första rummet.Min pappa slog mig också. En gång kastade han iväg mig så jag landade på hörnet av en byrå i hallen. Jag var 4 år gammal och har fortfarande kvar ett ärr på mitt ena knä efter händelsen. Efteråt tröstade han mig, och sa att det inte var meningen. Men jag kommer ihåg att han kastade iväg mig av ilska.Mamma å Jag flyttade efter den händelsen.Som tonåring "fuckade" jag ur å blev en rebell.Jag började tidigt supa, ha sex och "ställa till det"...Hamnade ofta i slagsmål me andra tjejer som inte tålde min attityd... ( i dag kan jag erkänna att jag hade taskig attityd )Jag hade ofta sex, va nog för att få bekräftelse...Trodde att när nån "satte på mig" så betydde det att jag dög till nåt.Mamma märkte iof aldrig nåt. jag skötte det "snyggt", va ordentlig hemma och kom aldrig hem redlöst full...När jag började Gymnasiet fick jag bo på Elevhem.. Det va drömmen för en festglad 15 åring.. :o)Nya kompisar fick man så klart å då va man tvungen å visa att man va den som "ingen kunde sätta sig på "...Många hade respekt för mig..Jag va aldrig elak eller så men jag hade skinn på näsan och kunde bita ifrån rejält.Ny skola, nya kompisar, detta ledde så klart till att man träffade fler killar...BLev blixförälskad i en äldre kille som gick på samma skola..Vi förlovade oss, å flyttade ihop...Allt va bra ett tag.Visade sig sen att "mr. Right" igentligen va "Mr. Hyde" som hade drog problem å hade en förkärlek till att "prata med nävarna"Mycke styk tog jag emot under nästan 3 år innan jag tog mig därifrån, men det krävdes ett många sjuhusbesök å brutna ben i kroppen innan jag fick in i skallen att nåt va fel...Jag blev fartblind å nedtryck under åren å trodde verkligen allt va bra..Bullshit..Flyttade hem till mamma å försökte "bli mig själv igen"..Vilket jag fortfarande inte blivit till 100%...När jag var 21 träffade jag min nuvarande man. Han var mitt livs kärlek. Han gav mig den trygghet jag behövde för att kunna släppa inpå honom i mitt liv. Tyvär hände det i början att mina gamla spöken kom upp till ytan och jag blev fruktansvärt rädd & nojjig. Men han gav sig inte utan stöttade mig och visade sin kärlek å detta gjorde att jag dag mår nästan 100% bra iaf...Jag skrattar å har hittat ett inre lugn igen i kroppen, men vissa dagar ramlar man ner i "gropen" igen, men nu vet man hur man ska kämpa sig upp iaf...Mamma kämpade sig åxå upp trotts många bakslag..Vi har pratat en del under årens lopp å både frågat oss varför vi råkat ut för samma saker hon och jag ??Allt började med Pappa.. Sen rullade det på med förhållanden som inkluderade misshandel..Kanske va vi sånna som drog till "bad boys", eller så såg dom att vi va "svaga" å att dom kunde utnyttja detta ?!?Jag vet inte...Får nog aldrig veta...//M