Min väninna berättade i dag att hon hade spelat in hur hennes ex låter när dom
"håller på som bäst"
Hon hade spelat upp det för sina förra abetskamrater som hade garvat tills dom nästan svimmat..
-Du kan få höra det nån gång åxå Mela om du vill, sa hon..
*jag tittade på henne med vid öppen mun*
-Öhhhum...Jaha..Jaja..Va kul !! (eller nåt)

Är inte det att gå över gränsen ?!?
Spela in på ett kassetband när man stånkar å stönar som mest å sen spela upp det för sina arbetskamrater...

När hon hade berättat detta för mig kunde jag inte låta bli at börja fundera en smula.
Kvinnor/tjejjers vana att ohejdat dela med sig av sina killar/pojkvänner kan faktiskt vara en aningen ansträngade..
De flesta män är nog medvetna att tjejerna är mycket pratbenägna, men de förtränger nog det faktum att det är dom som det talas om..
Eller kanske bryr dom sig inte ?!?

Frågan är förstås VARFÖR är tejejer så nyfikna och samtalsbenägna ?!?
De finns säkert de som skulle argumentera för att kvinnan, genom historien, alltid varit en ganska utsatt varelse, och därför varit i stort behov av allhanda information för att kunna utöva något som helst inflytande.
En annan förklaring skulle kunna vara att kvinnor sedan urminnes tider fostrats till att hålla
ihop klanen, och därför även måste prata om dess medlemmar.
Men viktigare att hålla i minnet är att den verbala famnen är en vida accepterad social umgängesform.
Den Tjej som avviker från normen, som undanhåller information, betraktas som uppnäst.
Som om hon verkar vara märkvärdig på nåt sätt.
Dessutom; Den som inte delar med sig får inget veta.


//M