Dont slap my face unless you kiss me...

Kommer ni ihåg den där "kill-kompisen" ??
Han fanns nog i alla gäng i Högstadiet och Gymnasiet..
Han va inte bara en vanlig kille, utan han va " Killkompisen", han som

alltid blev kär i tjejer som bara villa ha han som just "kill-kompis"..
Han va åxå den du/ni ni snorade och grät ner axeln på när "bad-guys-killarna" hade dumpat oss för 5.e gången..
Känns det igen??

Du kanske även som jag, har haft sex med killkompisen.. Bara för att..

Killkompisen...
Han som va den snällaste och goaste, jämt satt man och berömde hur go och underbar han va.. Som kompis..
- Den tjejen som får dig kan skatta sig lycklig sa man jämt....
Men vi ville inte va den tjejen..

Men varje fest fast hans axel där... Och när festen va slut va den ner snorad och ner gråten.

Killkompisen..

//M

Jag har alltid funderat på varför det e så viktigt för många tjejer det här me förlovning och bröllop (?!?!)
Vill alla tjejer verkligen gifta sig ??
Är det något genetiskt som vi har med oss sedan apstadiet och barnsben ?
Går alla tjejer och nynnar på "dam dam dadaam" så fort dom hittar en kille det känns lite seriöst med ??
Dom flesta svara juh att det e ett sätt och visa hela världen att man älskar varandra och att man valt att leva resten av sitt liv med varandra.
Å det kan jag köpa, hela de där happily ever afterkonceptet.

Men själva bröllopet !!
Vad är grejen med det igentligen ??

Det är igentligen inget mer än en fest som är några timmar och går loss på, många gånger minst hundratusen.
En fest då man måste bära en opraktisk klänning och gå runt i klackar som är allt annat än sköna.
Man blir placerad brevid svärföräldrar, sin fulla farbror osv och man måste vara trevlig och social.
Man får inte bli för full, då kan man inte dansa valsen i den opraktiska kläniningen och man kommer antagligen stuka båda fötterna i skorna me skyhöga klackar....
Under själva vigselakten måste man hålla masken och inte få en fnissattack eller svimma av smärta pga skorna.

Nä...
Jag är gift.
Det hela tog en sådär.. 5 minuter... Täby stadshus.
Jag kunde efter vigseln dricka ( om jag kände för det) hur mycke jag ville, jag kunde gå i mina trasiga converseskor och jag behövde inte dras me hemska släktingar....
Bättre än så kunde det inte bli !!
Sen blev det en himlans massa kronor billigare också...
Men inte va våran vigsel sämre för det inte..

//Mela... Borgeligt vigd men lika mycke gift för de

Madde Frågar ”Har du någon gång fejkat en orgasm?”
Jajjamänssan!!! När jag va ung o dum.svarar jag.....

Sedan kom jag på grejen, alltså såhär, ponera att jag skulle va kille *tar på mig skogshuggarskjorta* sådär nu blev det lite lättare va?

Okej då fortsätter vi, jo jag träffar en tjej som jag dejtar.
Tycker om henne jättemycket, köper blommor, skickar små gulliga mess, bjuder på middag, släpar mig igenom en olidlig shoppingrunda för hennes skull, strör rosor på sängen, tänder ljus, pysslar om henne när hon har mens, tycker `Vänner´ är det bästa TV-programmet ever, är snäll, trogen, tuff men med kontakt med mitt känsliga jag, älskar söta kattungar, glitter och annat tjafs, målar gärna och tycker om scrapbooking
.....nä vänta nu jag va ju kille juh!
Fan sorry jag drev iväg där lite *asg*

Jo iallafall, vi hamnar till slut i säng och jag kör hela registret, hon kommer säkert tre gånger eller nå´t och jag känner mig som en hingst!

Så nästa gång vi har sex kör jag ju givetvis mina mirakelmoves som funkade förra gången.
Problemet är bara att tjejen fejkat och därigenom gett mig bilden av att det är så hon vill ha det, så när jag leker Cowboy igen *yihaaa* viskar könsord i hennes öra och slår benen om henne när hon är ovanpå, så ångrar hon att hon ville ge oss en andra chans i bingen.
Inte såå smart va?

Lösningen på det hela är väl egentligen att snacka om det, jag vägrar, men jag fejkar inte iaf, det förstör ju bara.

Va fasen ibland funkar det bara inte och det är väl inte mer med det, jag hade inte velat ha en tjej som fejkar iaf.

Det är väl ändå viktigast att det är skönt med sex
eller är orgasm viktigast?

//M som slutat fejka

Kan inte låta bli att tänka att det inte är så konstigt att killar och tjejer inte kan mötas och inte har samma uppfattning om vad kärlek är.

Killar bläddrar i porrtidningar och tänker att det är så det ska vara.
Tjejer läser Harlequin-romaner och tror att vad de läser måste vara kärlek.
Killarna längtar efter den villiga slynan - gärna i sexig kostym.
Tjejerna efter den mystiske främlingen - helst med ett mörkt förflutet...
Är det konstigt att det blir fel?
Att vi inte förstår varandra?

För att citera direkt ur kiosknovell: "Det är din mödom. Det kommer att göra ont. Men jag måste göra det här. Han tryckte ner henne hårt mot lakanen och..."
Jag behöver kanske inte skriva mer.
Ni inser det absurda hoppas jag.

Hade en pojkvän ett tag som, fast ingen av oss erkände det för andra.
Han verkade ha tittat på tok för mycket på porrfilm.
Förutom att han trodde att klitoris var något som bäst stimulerades på håll, dvs utan kroppskontakt, så hade han också en förkärlek för att vinkla ut höften för att få bästa "kameravinkeln".
Han hade nog aldrig reflekterat över varför han gjorde som han gjorde.
Men jag å andra sidan kunde inte hjälpa att jag låg där och undrade...

Så... Ja..Vad säger men?!?
Mer porr till tjejerna å mer Harlequin-romaner till Killarna ?!?
Vet inte... * funderar *
Men..Kanske ska vi kommunicera lite bättre.
I sängen å utanför sängen.
Tänk va bra allt skulle bli då.. :o)

//M

Ett förhållande är inte format, fixat och färdigt, det måste skapas.

Relationer bildas utav önskningar, idéer och värderingar från två individer och från deras sätt att agera med och mot varann.
Varje ny relation startar från noll och utvecklas och växer med tiden.

Det förändrar individen, vilket förändrar sättet att agera, som i sin tur förändrar relationen.

Det finns inga genvägar i denna process och ingen beskrivning.
Om du har en bestämd idé om hur ett förhållande ska se ut och förväntar dig att den andra parten helt enkelt ska falla in i rollen och följa ditt manus är du inte intresserad av att skapa en äkta relation.

Det du gör är att be den andra att spela en roll i en dåligt skriven pjäs!
Medan det kan vara kul att ha rollspel ibland är tanken på att tillbringa hela livet fastlåst i en bestämd roll mindre tilltalande.
Skulle du vilja ha en relation med någon som är beredd att göra detta?

Skulle du inte tycka det vore lite,,, oroande?

Vilken människa vill spela en livlös, stereotypt förutbestämd roll i din pjäs när han eller hon istället kan skapa ett dynamiskt, vibrerande, utvecklande och fascinerande äkta förhållande?
Skulle inte du ställa dig frågan om en sån person har nånting att ge dig?

Och en mängd andra undringar?
Det kan vara helt ok att spela en roll under en begränsad tid.

Men ett äkta förhållande är inte en pjäs. Det är nåt helt annat.
Jag är inte förvånad över att en mycket erfaren s/m-utövare sa att en d/s-relation var det mest skrämmande hon kunde tänka sig.

Att lämna över makten till någon annan är farligt.

Och ju mer makt en kvinna vill lämna ifrån sig desto farligare är det för henne.,
Inte heller ett nyetablerat vaniljförhållande kan eller ska fungera som en väl inarbetad relation.

Och detta gäller ännu mer i d/s-relationer.
En kvinna som vill ge varaktig makt till en man behöver kolla mycket noga att mannen hon håller på att ära känna är värd den makt hon har att ge.

Det vore idiotiskt att ge obegränsad makt till en man hon knappt känner.

Det gäller att vara realistisk!
I början behöver de två som nyss mötts lägga tid på att prata, förhandla och ifrågasätta för att bli säkra på att de verkligen passar ihop.

Du måste veta att du troligen inte kommer att sluta i bitar i någon frysbox!
Det tar tid att upptäcka en ny individs sanna jag och det är totalt oresonligt att förvänta sig att din partner på ett tidigt stadium ska ha det förtroendet att hon anser dig omedelbart vara rätt för henne.
Kvinnan behöver veta att det finns en framtida möjlighet till lycka i förhållandet. Hon behöver veta att relationen har förutsättningar att växa och utvecklas. Likaså behöver hon veta att förhållandet kommer att hålla för små och stora påfrestningar som dyker upp.
Vad hon mer behöver känna trygghet i är att de båda klarar av att hitta en metod att lösa problem som uppstår och att mannen både uttrycker sig och agerar på ett sätt som visar att han inte anser sig vara ofelbar.
Om han tacklar varje problem eller tvist som en maktkamp eller olydnad agerar han som om han är felfri och så länge han fortsätter med det kommer han aldrig att vara något annat än en som begår övergrepp.
Hans kvinna behöver veta att han kommer att lyssna till henne hellre än att tysta henne med klagomål på att hon är “topping from the bottom”.
Hon behöver känna att han bryr sig om hennes behov och önskningar.
Hon behöver veta att om och när hon når den punkt där hon aldrig kan förmå sig att trotsa honom kommer han inte att utnyttja den makten.
Den korrekta attityden mot en kvinnas frågor, farhågor, diskussioner eller andra uttryck för oro är att välkomna detta, inte att anklaga henne för “topping from the bottom” eller att försöka hålla kontrollen med hjälp av klagomål.
Om en man förväntar sig perfektion eller frånvaro av problem bör detta vara en röd flagga för en kvinna, för det är inte realistiskt.
Ju mer makt kvinnan är beredd att lämna över desto mer aktiv är denna process och desto viktigare är det att mannen visar att han är en förnuftig, lugn och rättvis person som inte kommer att missbruka denna gåva.
Om han agerar som om kvinnans lycka inte är relevant och tar hennes frågor och bekymmer som en förolämpning kommer hon, helt följdriktigt, förmodligen att dra slutsatsen att mannen inte har de kvaliteter som krävs för att hantera den makt hon vill lämna ifrån sig.
Hon kan ha fel där, men i så fall måste han visa att han har den förmågan!
Det innebär inte att kräva perfektion av mannen, men att agera med beskyllningar mot kvinnan när hon visar undran o tveksamhet visar att mannen inte har en aning om hur han ska agera i en maktposition.
Inte alla dominanta män är redo för en d/s-relation.

Det krävs mer än vilja.
Det behövs styrka och karaktär, förmåga att erkänna misstag och göra förändringar.
Det faktum att en man är dominant gör honom inte automatiskt stark eller bra. Det finns farliga dominanta män som begår övergrepp.( tro mig jag vet )
Att förvänta sig att en kvinna lämnar över makten utan att kolla vem du är, är totalt oresonligt och orealistiskt.

Hon behöver tid för att utforska vilken sorts man Han är!

Så snälla dominanter, förvänta er inte att få makten villkorslöst ifrån början!
Låt det ta tid och med tid menar jag inte några veckor eller månader. Räkna med att processen att lära känna varann kommer att pågå hela första året och kanske längre.

 Var tålmodig, var realistisk, var förnuftig!
Om en kvinna säger att hon vill att du ska bestämma så ta henne på orden.

Tro inte att det betyder att det inte finns behov av att testa och kolla dig!

Hon menar inte att hon har kastat alla farhågor och kommer att bli en ja-sägare och lyda blint utan ifrågasättande.

Och tro inte att behovet av kommunikation och förhandling är borta.
Vad som menas när en kvinna säger att hon vill att mannen ska bestämma är det samma som en inkännande och förnuftig man säger när han vill dominera.

Det är en förklaring om en önskad inriktning av förhållandet mer än ett orealistiskt förslag om att träda in i en roll utan att läsa manus först.
Det här handlar inte om rollspel alls!

Det handlar om att skapa något verkligt – en relation som har liv, energi och kapacitet att förändra livet för båda parter på ett positivt sätt.
En kvinna skrev till mig att den nye mannen hon träffat hade anklagat henne för att vara rädd för att släppa kontrollen.

Självklart är hon rädd!!! Hon vore galen annars!

Om det inte är uppenbart har du inte fattat vad det hela handlar om!

Och om du har begripit vad det handlar om att inleda en d/s-relation skulle du aldrig kräva blind lydnad från första början!

//Mela

Nu när jag va i Östersund satt jag och min bror och pratade lite smått.

Han berättade att han hade varit på en GAY klubb me en kompis..
- jaha sedär va min kommentar..

- Ja asså.. HAn ville... Jag e juh inte sån...

- Sure... what ever.. Hur va det då??

Han berättade att det va lite "pinigt" han kände sig illa till mods och sen såg han sin kompis Hångla me en Transa..

Jag brister ut i asgarv å frågar - Va hon snygg då ??

broder tittar bara på mig å skakar på huvudet och fortsätter att berätta historien som slutar med att kompisen berättar att han är Bisexuell, vilket min bror får kväljningar av och lämnar klubben och den hånglade kompisen å transan..

Jösses !!!

Nu kan inte min bror umgås me den " bisexuella kompisen".. Observera att förut hette han bara " Kompisen ".. NU.. BISEXUELLA Kompisen...

- why not frågade jag...

Men.. Äckligt juh...

Men hallå??.. tror du han vill knulla dig eller ??.

Broder - Näää.. men det e äckligt...Och han har varit Bi i mååånga år..

Jag - Jaaa.. Men dåså.. Har han inte försökt jaga dig i säng än varför skulle han då göra det nu ??......

Det blev för myucke för min bror.. Han ville inte prata mer om detta..

Men denna diskussionen fick mig att gnugga geniknölarna och börja fundera..

Varför ?!? Varför är så många Heterosexuella rädda för Bi- och Homosexuella ?? .. Å särskilt killar..

Jag är Bisexuell... Och jag jagar inte alla tjejer.. Jag vill inte Knulla alla på 2 ben..  Hell no... !!!!

Många som får veta att kompisen är bi / homo blir äcklad och tar avstånd, dom blir osäkra... Av vilken anledning..

Om nu dom själva vet att dom e Heterosexuella behöver dom inte oroa sig.. Skulle nu " den bisexuella eller homosexuella" börja visa intresse, säg nej för guds skull...

VI e inga sexgalna monster från Mars... Vi vet vart gränserna går vi åxå.

Please... Så snygga är ni inte !!!!

Jag förstår att många bisexuella och Homosexuella inte säger nåt, i rädsla för att skrämma sina nära och kära..

Jag blev av med en kompis när " jag klev ut".. men alla andra accepterade mig.. underbara som dom är...

Många kompisar sa - Cooolt.. Jäklar va många du kan leka me nu...

Du har dubbelt så stor chans att få gå hem me nån från Krogen. 

Bah.. eller hur.. Som sagt.. Inget sexmonster för att jag e Bi.. .:o)

Men snälla ni...

Alla e lika mycke värda..

Alla är vi olika...

Men lika mycke värda...

//Mela... :o)

-Så här funkar det
Du är tjej och ser en snygg kille på en fest. Du går fram till honom och säger: "Jag är fantastisk i sängen". -Det är direkt marknadsföring.

Du är på en fest med massa kompisar och ser en snygg kille. En av dina kompisar går fram till honom, pekar på dig och säger: "Hon är fantastisk i sängen". -Det är annonsering-

Du ser en snygg kille på ett party. Du går fram till honom och får hans telefonnummer. Nästa dag ringer du honom och säger: "Jag är fantastisk i sängen". -Det är telefonförsälning.

Du ser en kille på en fest. Du rättar till klädseln innan du går fram och häller upp en drink till honom och frågar "får jag?". Du lutar dig fram och låter dina bröst nudda hans arm, rättar till hans slips och säger: "Bara så du vet, jag är fantastisk i sängen". -Det är PR (Public relations).

Du är på en fest där du ser en snygg kille. Han kommer fram till dig och säger: "Jag har hört att du är fantastisk i sängen". -Det är tecken på ett starkt varumärke.

Du är på en fest. En snygg kille flirtar med dig, men du övertygar honom att gå hem med din kompis istället. -Det är representation.

Din kompis kan inte tillfredställa sin nye kille så hon ringer dig. -Det är teknisk support.

En kille kommer in på en fest. Han blickar ut över lokalen och önskar inget annat än att få alla brudar. Han ställer sig därför på ett bord och vrålar: "Jag är fantastisk i sängen!" -Det är spam.

//Mela