Hon va en glad tjej..
Hon hade fötterna på jorden, va en omtyckt tjej bland kompisarna..
Hon va duktig tävlignsryttare och Älskade verkligen livet...
Inget kunde stoppa den Flickan.. Inget hinder va för stort för henne..
Hon tog sig över höga berg.. Och djupa dalar me ett leende på läpparna..
Hon älskade att sjunga... Och folk älskade att lyssna på hennes röst..
" Den tjejen kommer gå långt" sa många när dom såg Flickan...

En kväll.. En regnig septemberkväll...
Flickan va 12...
Hennes "nya pappa" och en kompis hade druckit öl hela kvällen..
Pappan hade somnat på soffan...
Kompisen kom upp till Flickan och skulle säga God natt..
Flickan älskade verkligen Pappans kompis..
Han hade alltid varit så snäll, han va rolig, och han och flickan älskade att åka bil snabbt och lyssna på Alice Cooper å sjunga i kapp...
Den kvällen sa han inte god natt som han brukade..
Han kysste henne inte på pannan och  sa " God natt min ängel, i morron nya utmaningar som du kommer klara med galans "..
Han kröp ner till henne och andades i hennes öra...
Han luktade illa... Flickan tyckte inte om honom när han luktade så...
Han viskade saker i hennes öra som hon inte gillade...
Han pratade om att " dom nu skulle ha en hemlis för hela världen" ....
Flickan började gråta.. Men tyst.. Inombords...
Han rörde henne...La sig på henne...
och det blev svart.......
Flickan stängde in sig.. i Ett rum.. långt inom sig själv...
Hon kastade nyckeln långt bort så ingen skulle hitta den...

Från den dagen...Va den glada lilla flickan borta...
Hon blev en arg flicka... Som trodde att alla ville göra henne illa..
Hon satt ofta själv... Själv i sitt rum i sitt huvud....
I Huvudet målade hon upp en världsbild där alla va snälla, där det va som vanligt... Där ingen gjorde nån nåt illa...
Hon skulle stanna i sitt rum i huvudet resten av sitt liv...
Å ingen annan skulle få vara med henne där.. Bara hon..

Pappas kompis kom och hälsade på många gånger...
Och varje kväll Sa han god natt på sitt speciella sätt...
På det "hemliga sättet"... Sccchhh........

Den Lilla flickan sa inget... Det va en hemlis... Och ingen gillar en skvallerbytta...

//Mela